Igår debatterades religionsundervisningen i Yle obs. HÄR hittar du relaterad artikel och från den kommer du vidare till programmet på Yle arena.
Debatten är aktuell i och med att grunderna för läroplanen revideras. Idag har vi religionsundervisning i den egna religionen. Den är inte konfessionell, dvs den är inte likställd med religionsutövning, men du får undervisning i din egen religion. En del vill bibehålla det nuvarande systemet medan andra vill ändra religionsundervisningen så att den skulle vara gemensam för alla.
Jag förstår båda synpunkterna. Jag köper argumentet att det är dumt att dela in eleverna i grupper enligt religionstillhörighet, målet bör ju trots allt vara åsiktsfrihet, förståelse och öppenhet gentemot varandras åskådning. Jag köper också argumentet att vi bör känna till vår egen synpunkt för att kunna ta ställning och att skolelever varken är tillräckligt mogna eller tillräckligt kunniga för att kunna föra den etiska diskussionen.
Den fråga som väcktes hos mig efter gårdagens debatt är huruvida vi i skolan kan - eller ska - lära ut "den egna synpunkten" för att eleven sedan ska kunna debattera etiska spörsmål. Samhället är inte längre lika homogent som tidigare och individualismen är starkare än förut. Ska inte den egna åsikten förankas i hemmet? Ska då skolan kunna ge eller ens göra anspråk på att ge eleven kunskap i den egna religionen ifall många som deltar i religionsundervisningen inte omfattar den lutherska kyrkans lära?
Skolan måste utgå från att varje familj har tagit ställning genom religionstillhörigheten. Hör eleven till ev.luth. kyrkan måste skolan utgå från att hen omfattar kyrkans lära, det är klart.
Men ändå, ju mer man tänker, vrider och vänder på det desto mer frågor uppstår. Hur ska religionsundervisningen ordnas i framtiden? Åh, ett segt tanketuggummi. För så är det, ju mindre insatt man är i ett ämne desto lättare ter sig lösningarna. Nu råkar jag känna till just religionsundervisningen rätt bra och oj vad segt tanketuggummit blir och samtidigt blir det intressantare och intressantare ju mer man tuggar det.
Jag tycker ju att det är helt sjukt att "alla" skall läsa vanlig rella då ganska få är aktivt troende även om de är döpta. Med tanke på de kommentarer jag fått av barnens lärare Har det också skinit igenom att de inte själva tar ämnet riktigt på allvar. Ibland hör man kommentarer som nästan låter urskuldande, att vi måste ju läsa det här för det hör till läroplanen, men att jag som lärare förstås påpekar att det är fritt för var och en att tro, eller inte tro.
SvaraRaderaAtt det sedan finns skolor på finskt håll där man delar in klasser enligt mode är ev. Lut. Eller muslimer är ju helt förkastligt. Inte kan man ju ha en genomgående segregering av klasserna! Man vet ju hur klasser annars också talar om att A är apor och B är bananer, typ. Hur blir det inte i en skola där man färdigt har delat in i vi och de? Nej alla borde få undervisning i alla religioner.
En orsak till de goda PISA-resultaten anses vara att vi i Finland har ämneslärare. Det djupa kunnandet ger en helt annan dimension åt undervisningen. I de lägre klasserna är stoffet som undervisas inte så vidlyftigt så du klarar dig med en allmän nivå av kunnande för att kunna undervisa. I och med sekulariseringen har det allmänna kunnandet då det gäller bibelberättelserna blivit så dåligt att den djupa betydelsen fallit bort och det leder till att man lär sig bibelberättelserna och teologin faller bort. De ämnen man inte besitter kunskap i är man beredd att offra till projekt. Ingen ser till att ta igen en rella-timme som föll bort men matte och språk ska man se till att ge igen. på
SvaraRadera