Jag försöker använda rätt ord för rätt ändamål, för jag vet att ord har en viss kraft. Man måste prata med rätta termer för det kan till och med uppstå uppenbarliga fel annars.
Orden är bara en bråkdel av det vi säger, intonationen, rösten och kroppsspråket är en stor del av det talade språket. I text blir det tydligare om vi använder orden felaktigt. Idag kommunicerar vi väldigt mycket i skrift. SMS, FB, bloggar o.s.v. Därför är det så himla viktigt att använda rätt ord och inte skriva som vi pratar. Använder vi fel ord blir det missförstånd eller så framstår det som riktigt löjligt det vi skriver.
Läste precis ett inlägg av en graduskribent. Har ingen aning om vem hen är eller vad hen studerar. Kan dock dra slutsatsen att hen studerar till lärare vid PF. Ingen annan, mig veterligen, kallar univeristetet för skolan, nämligen. Jag ryser. Då jag själv studerade fnittrade jag mest åt klasslärarstuderanden som gick till skolan och hade håltimmar och what not. När jag hör yrkesverksamma lärare stämma träff med bekanta "efter skolan" kryper samma kalla kårar längs ryggraden. Vad signalerar en ut? Jo, att en fortsättningsvis går i skolan. Det här kan säkert tyckas petigt, men jag hoppas att alla lärare känner sig så pass proffsiga att de förhåller sig till sitt arbete professionellt och att inte fungerar som elever. Det är viktigt att signalera det till andra yrkeskårer. För, om det i mina öron låter töntigt, hur låter det inte då i andras öron. Jag hoppas samtliga lärare valde att säga att de träffas "efter jobbet" i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar