torsdag 27 mars 2014

Blomstertid

Jaja, det är som uppgjort för ett inlägg om "Den blomstertid.." och religionsutövning i skolan. Den här debatten förs och har förts nu som då. Jag orkar liksom bara inte. Mest fashinerad är jag över hur det religiösa har sådan otrolig kraft och att det berör mer eller mindre alla. Det roar mig att de som anser sig mest ateistiska är de mest engagerade i religiösa frågor. Liksom, om det nu inte finns nån högre makt så är det väl varken till eller från att sjunga ordet Gud i en sång. Och vill nån kalla det psalm och religionsutövning så kan det väl inte vara bort från dem? Någonstans läste jag en kommentar i stil med att man kan väl vara tyst och inte sjunga mer eller är det för provocerande? Buahahha, NÄR han man senast hört en hel festpublik på en skolavslutning stämma in i Sommarpsalmen? Barnen sjunger av hjärtats lust och några tonårsflickor försörsöker, men får klump i halsen och ögonen vattnas och rösten bryts. Visst finns det de bland de inbjudna som sjunger med, men jag har aldrig låtit mig provoceras av valet att låta bli, trots att det sällan är av religiösa själ som folk låter det vara osjunget. (Eller vad vet jag, föresten.)

En annan grej som sticker mig i ögat i den här debatten är det vanliga "peta russinen ur kakan"-tänket. Det är i och för sig fakta att vi väljer att se det positiva som tradition medan man vill ta bort dem man upplever som negativt, men ändå.

Hela och då menar jag HELA vårt västerländska samhälle bygger på kristendomen. Veckan är indelad i 7 (!) dagar. Bara det. Varför inte 10 då vi annars kör med det systemet? Man vill gärna få dubbelt betalt för röda dagar. Nå, vi kan väl skippa färgen, det betyder ju inget, det är ju bara rellisar som behöver helga vilodagen, right? Eller alla storhelger vi firar? Antar att folk fortfarande vill vara lediga kring Johannes döpares dag t ex? Och Lucia är ju kiva, även om vi inte annars är så hårda på helgondyrkan i evangelisk-lutherska kyrkan. Fastlagsbullar är gott dom håller vi kvar. Och påskäggen. Och visst ska vi ge födelsedagspresenter åt varann. Men allt det religiösa kräppet ska vi skippa, visst!?

Håh, blir storstädning och återuppbyggande utan like om vi faktiskt ska gå in för det. Och vad i hela friden ska vi bygga upp det kring? Komersiella värderingar? Eller allmänmänskliga värderingar? VAD?

Riktigt farligt anser jag det blir om vi låter världsliga makter styra. Snart går alla män i samma fristyr som Katainen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar