Om det är något jag är urusel på är det det där med att ha något i handen då man är bortbjuden. Ja, eller bortbjuden är en sak, men då man liksom bara ska träffas över en kaffe hos någon. Jag tänker inte ens tanken att jag borde ha något med och lika lite räknar jag med att få något då någon kommer på besök.
Jag försöker lära mig, jag jobbar fatiskt på det, men ändå. Just då jag stiger upp på trappan till nån står jag där - tomhänt - och tänker. "Nog kunde jag ju haft något med mig..."
Jag känner igen mig, delvis. Har jag nånting med mig är det för att jag gillar att ge bort någonting eller för att jag vill skämma bort mottagaren lite extra. Men vanligtvis har jag nog inget med mig, tror jag, och jag förväntar mig absolut ingenting av folk som kommer.
SvaraRaderaÄr inte de här "gå-bort-gåvaorna" ännu ett hinder för att orka träffas?
Behöver man "betala" för att komma på besök?