Snäv kompetens

Det fina med universitetsutbildning är ju att den öppnar så många dörrar. Den ger en allmänbildande utbildning och inget yrke. I annonserna står det som krav "lämplig högskoleexamen". Eller åtminstone sägs det så. Sen finns det gånger då verkigheten ser annorlunda ut. Man kunde ju tycka att en lämplig högskoleexamen för socialarbetare skulle vara socialpolitik och utvecklingspsykologi - men nej, man ska minsann ha läst på såssåkåm om man ska ha de rätta nycklarna för yrket. Skolvärlden är också knepig, är du ämneslärare får du undervisa i ditt eget ämne i hela grundskolan. Är du klasslärare får du undervisa rubbet i åk 1-6, också musik fast du är tondöv och gymnastik om du så aldrig kastat en boll. Har du fördjupat dig i något ämne till cumnivå duger du att undervisa just det ämnet ända upp till åk 9 men på gymnasienivå är det inte dugligt. Är du rektor i en skola är du definitivt inte kapabel att undervisa i samtliga ämnen men du kan trots det ansvara för att den specialiserade läraren inte gör huvudlösa beslut.

Visst, jag fattar att man måste ha en viss kunskap och ett visst tänk för uppdraget, men ibland kan kompetenskraven vara orimligt snäva. Att man diskuterar den finlandssvenska lärarutbldningens placering är bra, jag tror personligen att konkurrens skulle vara av gagn. Sen tror jag också att personer från huvudstadsregionen inte skulle må dåligt av att flytta bort från stan under studierna. Jag har träffat en person som ville bli klasslärare men kravet var att studieplatsen skulle kunna nås med spårvagn. (Kanske lika bra att hen inte blev lärare då jag tänker efter.)

Sen är det ju intressant att det inte pratas om bristen på socialarbetare med samma kraft som bristen på behöriga lärare. Kanske KANSKE sku också såssåkåm behöva konkurrens?